Modern by Ernst Ahlgren and Axel Lundegård


Main
- books.jibble.org



My Books
- IRC Hacks

Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare

External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd

books.jibble.org

Previous Page | Next Page

Page 33

�Nej. Ett par af sm�bitarne skaffade din far in i ett tyskt blad; men
jag har aldrig sjelf t�nkt p� n�got s�dant.�

�Du borde ge ut dem som bok.�

Hon sm�log. Detta erk�nnande fr�n sonens sida gjorde henne glad.

��h, det duger v�l icke?�

�Hvarf�r--_icke_? Det �r kraft i skildringen och framf�r allt: det �r
lif. Det �r klart, konkret. Det �r just som du sjelf sett det. N�r du
talar om menniskor och st�llen _ser_ man det. Du ska' ge ut deth�r. Det
ska' bara omarbetas lite h�r och hvar.�

�Det kan jag inte.�

��hjo. Jag ska' hjelpa dig. Vill du det?�

�Du blir tr�tt p� det innan boken �r f�rdig.�

�Nej. Jag blir inte tr�tt. N�r det g�ller att arbeta f�r andra har jag
en ofantlig energi. Det �r bara n�r det g�ller mig sjelf som jag
ingenting kan g�ra!�

�N�--l�t oss f�rs�ka d�!� sade modern.

De grepo verket an redan f�ljande dag; och sedan kom han regelbundet
till henne hvarje f�rmiddag kl. 12. I allm�nhet h�llo de i till h�nemot
tretiden, d� han vanligen gick f�r att taga sig en promenad i
Kungstr�dg�rden. En och annan g�ng drog det l�ngre ut och d� stannade
han till middag, ifall Molly hade n�got godt att bjuda p�. I annat fall
tog han modern med sig ut p� en restaurant.

Det var Mollys fasa hvarje g�ng det led h�n emot kl. 5 och hon h�rde
unga herrns slag p� gongongen. Hon hade ett mycket fint �ra f�r om det
var han eller frun, som slog.

Och hon hade en alldeles f�rkrossande respekt f�r unga herrn. Det var
derf�r alltid med �ngslan och b�fvan hon inst�llde sig.

�Hvad har du till middag i dag�, fr�gade han. Han s�g mycket v�l hvilken
sv�r fruktan han ingaf den svarta tjensteanden och det roade honom.

N�r Molly kunde svara: �Oxsvanssoppa, kalfkotlett med blomk�l och
katrinplommon�, var hon �nd� vid n�gorlunda godt mod. Men ibland m�ste
hon med en k�nsla, som om hon vore en stor brottsling bek�nna: �Kokt
aborre och saftsoppa�--eller n�got liknande. Och d� visste hon hvad som
v�ntade henne.

�Kokt aborre? N�gra sm�, magra pinnar med ben i? Och saftsoppa! �t folk
som arbetat med hjernan fyra timmar � rad! Nej, min b�sta Molly, det
duger inte.�

Och v�nd till modern fortsatte han:

�Hvad menar du om att l�ta hissa oss ner till Pelikanen?�

Modern sade aldrig nej. Hon hade en alltf�r stor svaghet f�r dessa sm�
k�llarmiddagar p� tv�-man-hand. Hon var s� stolt �fver att f� g� ut i
s�llskap med sonen och bli behandlad alldeles som en kamrat.

De betalte alltid hvar f�r sig. N�r han inga pengar hade kunde han l�na
ett par kronor, som han regelbundet �terlemnade dagen derp�. Och n�r han
hade pengar f�ll det honom aldrig in att bjuda; detta gaf frihet �t
deras f�rh�llande och gjorde att han icke k�nde sig ligga modern till
last.

Emellertid pl�gade det henne att han, som alltid var s� noggrann med att
betala igen hvarje l�nad krona, icke ville taga betaldt f�r det arbete
han nedlade p� bearbetningen af hennes anteckningar. Hon hade en af de
f�rsta dagarne slagit fram n�got om att hon icke kunde taga hans tid i
anspr�k utan att ers�tta honom; men han hade svarat med att sk�mtande
anh�lla att f� r�kningen p� det arbete hon gjort �t honom f�re jul. Och
n�r hon h�ll i sig, f�rklarande att detta icke alls var detsamma och att
hon _ville_ betala honom, v�nde han strax taggarne ut�t.

�Hvad �r det f�r sm�aktigheter. Ska vi beh�fva r�kna med hvarandra som
k�lkborgare?�

Hon m�ste l�ta saken f�rfalla. Hon visste att om hon envisades skulle
han neka att forts�tta och det v�gade hon icke uts�tta sig f�r. Hon
ryste vid tanken p� hur tomt hennes lif d� skulle bli; det var som om
det skulle mista sin enda gl�djek�lla. Hon k�nde allt tydligare och
tydligare hur denna dagliga samvaro blifvit henne till ett behof, hur
hon vuxit fast vid den.

Previous Page | Next Page


Books | Photos | Paul Mutton | Fri 19th Dec 2025, 19:31