|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 24
�Jag har inte r�d att k�pa m�bler och jag vill inte att du g�r n�got f�r
min skull.�
Tonen l�t afgjord och tv�r och modern anade icke, att der just i denna
forcerade tv�rhet dolde sig en inre obeslutsamhet.
�N� som du vill d�.�--Och de talade icke vidare derom.
Med afseende p� hur de skulle tillbringa julaftonen hade de haft ett par
�fverl�ggningar. Hon hade fr�gat honom om han ville fira den hos henne;
men han hade bet�nkt sig. Det hade en elak bismak af familjelif, tyckte
han. Men f�r en g�ngs skull kunde det v�l g�.
Han n�rde en inrotad f�rdom mot allt som kunde rubriceras under titeln
familjelif. Han hade varit i familj jemt s� pass mycket, att han med sin
yrvakna kritik kunnat haka sig fast vid institutionens brister; att der
i den vid sidan om allt det konventionella och tryckande ocks� kunde
rymmas n�got annat--det fina och varma och trygga, som �r hemmets quinta
essentia--hade han aldrig f�rst�tt.--
Mor och son voro numera mycket tillsammans. Hon renskref hans utkast,
hvilka han sedan �fverarbetade och utfyllde. Romanen skred fram�t,
l�ngsamt men s�kert och der r�dde det allra b�sta f�rh�llande dem
emellan.
Han var som oftast vid godt hum�r och den enda liktornen p� hans
tillvaro var f�r n�rvarande tanken p� att n�dgas lemna sin bostad. Han
hade bott der i tv� �r och den f�rest�ende f�r�ndringen pinade honom.
Fr�n sitt f�nster han hade en vacker utsigt �fver Humleg�rden.
Ovissheten om hvar han nu skulle komma att hamna lemnade honom ingen ro,
den f�rest�ende f�r�ndringen verkade p� hans alltf�r sensibla
temperament som ett afl�gset, forml�st hot och f�dde en k�nsla af
bekl�mning.
Under s�dana omst�ndigheter blef den fr�n b�rjan oklara f�rnimmelsen af
att beh�fva vara p� sin vakt emot den frestelse, som l�g i moderns
tillbud, allt starkare och starkare. Hvad grundorsaken var till denna
f�rnimmelse, gjorde han aldrig riktigt klart f�r sig sjelf. F�rst och
fr�mst var det nog fruktan att friheten i deras f�rh�llande p� detta
s�tt skulle g� f�rlorad. Hon skulle f� anspr�k p� honom och dessa
anspr�k skulle han icke kunna tillfredsst�lla. Men der l�g ocks� n�got
annat under: en slags alltf�r �mt�lig hederlighetsk�nsla. Han visste att
moderns tysta ber�kning var den att hon p� s� s�tt slutligen skulle
vinna honom; och n�r han icke kunde betala hennes godhet med det pris
hon--icke fordrade, men dock hoppades f� i utbyte, ans�g han sig icke
kunna mottaga hvad hon bj�d.
Slutligen hade han ocks� i alltf�r godt minne sin egen st�mning vid
hennes ankomst till staden, s�rskildt det obehag han erfarit vid tanken
p� att hon m�jligen skulle komma att ligga honom till last ekonomiskt,
f�r att icke detta hennes tillbud skulle skorra honom i �ronen som en
samvetsf�rebr�else.
D� han vid �ttatiden p� julaftonen kom in i sin mors salong tycktes han
vara vid �nnu s�mre lynne �n vanligt. Det p� en g�ng vresiga och
sarkastiska uttrycket, som en tid varit s� m�rkbart mildradt, l�g nu
�ter �fver hans drag.
Hon s�g det genast. Hon hade vid hans intr�de kastat en forskande blick
p� hans ansigte och s�kte nu med lugn och undfallenhet bringa honom i
jemnvigt igen.
Det var en �fverenskommelse dem emellan att de icke skulle ge hvarandra
julklappar. Det var hans vilkor. Han visste med sig, att han aldrig
skulle kunna ge igen tiondedelen af allt hvad det kunde falla hennes
modersk�rlek in att sk�nka honom derf�r ville han heller ingenting
mottaga och ingenting ge. Ocks� i detta fall var det hans ensidiga
lifserfarenhet, som f�rvillade hans naturliga k�nsla. Han hade sett s�
mycket af den snikna, egoistiska gifmildheten, som girigt skelar efter
hvad den f�r igen. Att det ocks� fans en annan gifmildhet, som har sin
rot i gl�djen �fver att f� ge visste han, som sagdt, icke. Han anade
icke att han med sitt vilkor p� ett brutalt s�tt ryckt det b�sta i
moderns julgl�dje ifr�n henne; han anade icke att hon k�nde det som en
sm�rta, som n�r en erbjuden smekning afvisas.--
Hans ansigte mulnade allt mer och mer under m�ltiden, men hon hade
f�resatt sig att vara lugn och l�tsade icke ge akt p� hans retlighet.
�Ditt knep var fint anlagdt�, sade han slutligen d� de hunnit till
desserten.--�Ja d.v.s. _du_ ans�g det f�rmodligen fint men p� mig gjorde
det alldeles motsatta intrycket.--�
Previous Page
| Next Page
|
|