|
Main
- books.jibble.org
My Books
- IRC Hacks
Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare
External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd
|
books.jibble.org
Previous Page
| Next Page
Page 46
Ty de hata m�nskors �tter, sk�da deras fr�jd med harm, 9
och min rosenknopp de togo, satte den i vinterns barm.
Vad skall vintern v�l med rosen? Han f�rst�r ej hennes pris,
men hans kalla ande kl�der knopp och blad och stj�lk med is."
S� han klagade. D� kommo de uti en enslig dal, 10
dyster, hoptr�ngd mellan bergen, �verskyggd av bj�rk och al.
D�r steg kungen av och sade: "Se, hur sk�n, hur sval den lund!
Jag �r tr�tt, kom l�t oss vila! Jag vill slumra h�r en stund."--
"Icke m� du sova, konung; kall �r marken h�r och h�rd, 11
tung blir s�mnen, upp! jag f�r dig snart tillbaka till din g�rd."--
"S�mnen, som de andra gudar, kommer, n�r vi minst det tro",
sade gubben. "Unnar g�sten ej sin v�rd en timmes ro?"
D� tog Fritiof av sin mantel, bredde den p� marken h�n, 12
och den gamle kungen lade tryggt sitt huvud p� hans kn�n,
somnade s� lugnt, som hj�lten somnar efter stridens larm
p� sin sk�ld, s� lugnt, som barnet somnar p� sin moders arm.
Som han slumrar, h�r! d� sjunger kolsvart f�gel ifr�n kvist: 13
"Skynda, Fritiof, dr�p den gamle, sluta p� en g�ng er tvist!
Tag hans drottning, dig tillh�r hon, dig har hon som brudgum kysst,
intet m�nskligt �ga ser dig, och den djupa grav �r tyst."--
Fritiof lyssnar: H�r! d� sjunger sn�vit f�gel ifr�n kvist: 14
"Ser dig intet m�nskligt �ga, Odens �ga ser dig visst.
Niding, vill du m�rda s�mnen? Vill du v�rnl�s gubbe sl�?
Vad du vinner, hj�lterykte vinner du dock ej d�rp�."--
S� de b�gge f�glar sj�ngo; men sitt slagsv�rd Fritiof tog, 15
sl�ngde det med fasa fr�n sig fj�rran i den m�rka skog.
Kolsvart f�gel flyr till Nastrand, men p� l�tta vingars par
som en harpoton den andra klingande mot solen far.
Strax �r gamle kungen vaken. "Mycket var den s�mn mig v�rd, 16
ljuvligt sover man i skuggan, skyddad av den tappres sv�rd.
Dock, var �r ditt sv�rd, o fr�mling? Blixtens broder, var �r han?
Vem har skilt er, I, som aldrig skulle skiljas fr�n varann!"--
"Lika mycket", Fritiof sade, "sv�rd jag finner nog i Nord; 17
skarp �r sv�rdets tunga, konung, talar icke fridens ord.
M�rka andar bo i st�let, andar ifr�n Nifelhem,
s�mnen �r ej s�ker f�r dem, silverlockar reta dem."--
"Jag har icke sovit, yngling, jag har blott dig pr�vat s�; 18
obepr�vad man och klinga litar ej den kloke p�.
Du �r Fritiof, jag har k�nt dig, alltsen i min sal du steg,
gamle Ring har vetat l�nge, vad hans kloke g�st f�rteg.
Varf�r sm�g du till min boning, djupt f�rkl�dd och utan namn? 19
Varf�r, om ej f�r att stj�la bruden ur den gamles famn?
�ran, Fritiof, s�tter sig ej namnl�s uti g�stfritt lag,
blank �r hennes sk�ld som solen, �ppna hennes anletsdrag.
Ryktet talte om en Fritiof, m�nniskors och gudars skr�ck, 20
sk�ldar kl�v och tempel br�nde den f�rv�gne lika k�ck.
Snart med h�rsk�ld, s� jag trodde, kommer han emot ditt land,
och han kom, men h�ljd i lumpor, med en tiggarstav i hand.
Varf�r sl�r du ner ditt �ga? Jag var ocks� ung en g�ng; 21
livet �r en strid fr�n b�rjan, ungdomen dess b�rs�rksg�ng.
Kl�mmas skall hon mellan sk�ldar, tills det vilda mod �r t�mt;
jag har pr�vat och f�rl�tit, jag har �mkat och f�rgl�mt.
Ser du, jag �r gammal vorden, stiger snart i h�gen in; 22
tag mitt rike d�, o yngling! tag min drottning, hon �r din.
Bliv min son till dess och g�sta i min kungssal som f�rut!
Sv�rdl�s k�mpe skall mig skydda, och v�r gamla tvist har slut."--
"Icke", svarar Fritiof dyster, "kom jag som en tjuv till dig; 23
ville jag din drottning taga, s�g, vem skulle hindrat mig?
Men min brud jag ville sk�da, en g�ng, ack! blott en g�ng �n.
O jag d�re! halvsl�ckt l�ga t�nde jag p� nytt igen.
I din sal jag dr�jt f�r l�nge, g�star mer ej d�r, o kung! 24
Of�rsonta gudars vrede vilar p� mitt huvud tung.
Balder med de ljusa lockar, han, som har var d�dlig k�r,
se, han hatar mig allena, ensamt jag f�rkastad �r.
Previous Page
| Next Page
|
|