Fritiofs Saga by Esaias Tegner


Main
- books.jibble.org



My Books
- IRC Hacks

Misc. Articles
- Meaning of Jibble
- M4 Su Doku
- Computer Scrapbooking
- Setting up Java
- Bootable Java
- Cookies in Java
- Dynamic Graphs
- Social Shakespeare

External Links
- Paul Mutton
- Jibble Photo Gallery
- Jibble Forums
- Google Landmarks
- Jibble Shop
- Free Books
- Intershot Ltd

books.jibble.org

Previous Page | Next Page

Page 20

Dock, det �r f�f�ngt till att hoppas; 21
d�r bl�ser ren en morgonvind,
och redan �sterns rosor knoppas
s� friska som p� Ingborgs kind.
En vingad s�ngarskara kvittrar
--en tankl�s hop--i klarnad sky,
och livet r�rs, och v�gen glittrar,
och skuggorna och �lskarn fly.

D�r kommer hon i all sin �ra! 22
F�rl�t mig, gyllne sol, min b�n!
Jag k�nner det, en gud �r n�ra,
hur pr�ktig �r hon dock, hur sk�n!
O, den som fram i banan tr�dde
s� v�ldig, som du tr�der nu,
Och stolt och glad sin levnad kl�dde
i ljus och seger liksom du!

H�r st�ller jag inf�r ditt �ga 23
det sk�naste, du sett i Nord.
Tag henne i din v�rd, du h�ga!
Hon �r din bild p� gr�nkl�dd jord.
Dess sj�l �r ren som dina str�lar,
dess �ga som din himmel bl�tt,
och samma guld, din hj�ssa m�lar,
har hon i sina lockar f�tt.

Farv�l, min �lskade! En annan, 24
en l�ngre natt vi ses igen.
Farv�l! �nnu en kyss p� pannan
och en p� dina l�ppar �n!
Sov nu, och dr�m om mig och vakna
vid middag; och med trogen sj�l
t�lj timmarna som jag, och sakna
och brinn som jag! Farv�l, farv�l!


VIII.

AVSKEDET.

_Ingeborg_.
Det dagas ren, och Fritiof kommer icke!
I g�r likv�l var redan tinget utlyst
p� Beles h�g: den platsen valdes r�tt;
hans dotters �de skulle d�r best�mmas.
Hur m�nga b�ner har det kostat mig, 5
hur m�nga t�rar, r�knade av Freja,
att sm�lta hatets is kring Fritiofs hj�rta
och locka l�ftet fr�n den stoltes mun
att �ter bjuda handen till f�rsoning!
Ack! mannen �r dock h�rd, och f�r sin �ra 10
--s� kallar han sin stolthet--r�knar han
ej just s� noga, om han skulle krossa
ett troget hj�rta mera eller mindre.
Den arma kvinnan, sluten till hans br�st,
�r som en mossv�xt, blommande p� klippan 15
med bleka f�rger: blott med m�da h�ller
den obem�rkta sig vid h�llen fast,
och hennes n�ring �ro nattens t�rar.

I g�r allts� blev d� mitt �de avgjort,
och aftonsolen har g�tt ner d�r�ver. 20
Men Fritiof kommer ej! De bleka stj�rnor.
en efter annan, slockna och f�rsvinna,
och med varenda utav dem, som sl�cks,
g�r en f�rhoppning i mitt br�st till graven.
Dock, varf�r ocks� hoppas? Valhalls gudar 25
ej �lska mig, jag har f�rt�rnat dem.
Den h�ge Balder, i vars skygd jag vistas,
�r f�rol�mpad, ty en m�nsklig k�rlek
�r icke helig nog f�r gudars blickar;
och jordens gl�dje f�r ej v�ga sig 30
inunder valven, d�r de allvarsamma,
de h�ga makter ha sin boning f�st.
--Och likafullt, vad �r mitt fel, vi vredgas
den fromme guden �fver jungfruns k�rlek?
�r han ej ren som Urdas blanka v�g, 35
ej oskuldsfull som Geflons morgondr�mmar?
Den h�ga solen v�nder icke bort
fr�n tvenne �lskande sitt rena �ga;
och dagens �nka, stj�rnenatten, h�r
mitt i sin sorg med gl�dje deras eder. 40
Vad som �r lovligt under himmelns valv,
hur blev det brottsligt under tempelvalvet?
Jag �lskar Fritiof. Ack, s� l�ngt tillbaka,
som jag kan minnas, har jag �lskat honom;
den k�nslan �r ett �rsbarn med mig sj�lv; 45
jag vet ej, n�r hon b�rjat, kan ej ens
den tanken fatta, att hon varit borta.
Som frukten s�tter sig omkring sin k�rna
och v�xer ut och rundar omkring henne
i sommarsolens sken sitt klot av guld: 50
s� har jag �ven vuxit ut och mognat
omkring den k�rnan, och mitt v�sen �r
det yttre skalet endast av min k�rlek.
F�rl�t mig, Balder! Med ett troget hj�rta
jag tr�dde i din sal, och med ett troget 55
vill jag g� d�rifr�n: jag tar det med mig
ut�ver Bifrosts bro och st�ller mig
med all min k�rlek fram f�r Valhalls gudar.
D�r skall han st�, en asason som de,
och spegla sig i sk�ldarna och flyga 60
med l�sta duvovingar genom bl�,
o�ndlig rymd uti Allfaders sk�te,
varfr�n han kommit.--Varf�r rynkar du
i morgongryningen din ljusa panna?
I mina �dror flyter, som i dina, 65
den gamle Odens blod. Vad vill du, fr�nde?
Min k�rlek kan jag icke offra dig,
vill det ej ens; han �r din himmel v�rdig.
Men v�l jag offra kan min levnads lycka,
kan kasta bort den, som en drottning kastar 70
sin mantel fr�n sig och �r likafullt
densamma, som hon var.--Det �r beslutat!
Det h�ga Valhall skall ej blygas f�r
sin fr�nka: jag vill g� emot mitt �de,
som hj�lten g�r mot sitt.--D�r kommer Fritiof. 75
Hur vild, hur blek! Det �r f�rbi, f�rbi!
Min vreda norna kommer j�mte honom.
Var stark, min sj�l!--V�lkommen, sent omsider!
V�rt �de �r best�mt, det st�r att l�sa
upp� din panna. 80

Previous Page | Next Page


Books | Photos | Paul Mutton | Fri 24th Oct 2025, 20:20